Bosnier i Norrköping minns folkmordet i Srebrenica

0
258

Idag lördag är det 25 år sedan folkmordet i Srebrenica genomfördes i Bosnien. Det uppmärksammas på många platser i världen. Så också i Norrköping.

Det är den 11 juli 1995. Kriget i Bosnien har pågått i mer än tre år. Enklaven Srebrenica har varit belägrad av bosnienserberna sedan krigets början, men nu i juli bestämmer de sig för att inta staden.

Skyddad av FN

Srebrenica står under FN-beskydd och många av de muslimska bosnierna söker sig därför till den holländska FN-bataljonen i Potocari, men där får de ingen hjälp och bosnienserberna delar upp dem. Kvinnor, barn och åldringar sätter de på bussar norrut, medan männen interneras för att sedan avrättas och läggas i massgravar.

De flesta männen försöker fly över bergen, men merparten fångas in och avrättas de också. Än idag hittas massgravar och dödssiffran är uppe i över 8 000.

25-årsdagen

11 juli uppmärksammas på många platser i världen. Bland annat i Norrköping.

– Det var en stor saknad när min pappa försvann och min storebror försvann, säger Aisa Jahic som utöver sin far och bror förlorade flera manliga släktingar vid folkmordet.

Blommor i Motala Ström

I Norrköping samlades många i Bosniska Föreningens lokaler för att minnas. Men i dessa coronatider fick de göra det bästa av situationen och inte vara fler än 50 personer och hålla avstånd till varandra, även om det inte var helt lätt i en tid av minne och sorg.

– Manifestationen är ju det minsta vi kan göra för dem som vi inte kunde hjälpa i Srebrenica 1995. Historien får inte upprepas, vi får aldrig glömma, säger Mensur Halimanovic, ordförande i Bosniska Föreningen i Norrköping.

2004 fastställde den Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien enhälligt att massakern i Srebrenica ska betraktas som ett folkmord.

Se och hör om folkmordet i videoklippet ovanför.

KRIGET I BOSNIEN

Dölj

Kriget i Bosnien bröt ut i april 1992 och tog slut i december 1995. Kriget kom som en följd av Jugoslaviens upplösning. Efter de slovenska och kroatiska utträdena från Jugoslavien under 1991, höll den multietniska delrepubliken Bosnien och Hercegovina, som var bebott av huvudsakligen sunnimuslimska bosniaker (44 procent), ortodoxa serber (31 procent) och katolska kroater (18 procent), en folkomröstning om självständighet den 29 februari 1992. Den röstades igenom men avfärdades av de bosnienserbiska politiska representanterna, som hade bojkottat folkomröstningen och upprättat en egen stat, Republika Srpska. Efter självständighetsförklaringen angrep bosnienserbiska styrkor, stödda av Slobodan Milosevic serbiska regering och jugoslaviska folkarmén (JNA), Republiken Bosnien och Hercegovina. Detta i syfte att säkra serbiskt territorium.

Källa: Wikipedia

svt.se

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here